NU tror jag det är dags för mig!

OJ!!! vad jag har velat skriva på den här bloggen, men det har inte kommit några ord…….

Jag har ofta tänkt att jag vill skriva av mig och även dela tankar och funderingar ….men så när jag har tittat på bloggen har det bara blivit stopp!

Några av er har frågat när jag ska börja skriva igen och om jag inte kan dela med mig lite av det jag är med om …….. Jag är så glad att ni frågat och även påmint mig för kanske är det också lite tjat och någon som påminner mig som behövs. Tack!!!

Igår kände jag att nu är det dags och idag så vågade jag mig in här…….
Lite läskigt för det sista inlägget är innan mitt liv helt kraschade, så först så tänkte jag ta bort allt för det känns både som en helt annan värld, ett annat liv och en annan Karin.

Men det är också en del av mig som formar mig till den jag är nu och de val jag gör och inte gör så det får vara kvar.
Jag har bara lagt in några bilder mellan så att det blir en tydlig början från här och nu.

Så för snart 3,5 år sedan så förlorade jag allt och som 49 åring så fick jag börja om utan bostad, utan ägodelar, utan jobb, utan pengar och utan min livs kärlek och framförallt så hade jag tappat tilliten till livet, alla människor och framförallt mig själv och mina drömmar.

Men med mina underbara döttrar, en sjukvårdsförsäkring, några fina vänner och en underbar mamma samt eget jobb med mig själv att varje minut välja att leva och tro på det goda så började jag läka och leva igen.

En morgon när jag vaknade, så vaknade jag med en önskan att få ”börja om” bygga om mig själv och bygga på det jag mår bra av och det jag tycker är viktigt och en stor önskan att få bidra. I den tanken så kom också en önskan att jag skulle vilja göra det på en liten ö där jag kunde få skala av, vara i och vid havet, samla solnedgångar och leva enkelt samtidigt som jag kunde få bidra.

Just då för knappa tre år sedan när jag tänkte det så hade jag ingen aning om att det ens fanns en ö som hette Grenada och låg i Karibien……ännu mindre visste jag att jag skulle skapa en möjlighet att åka dit inte bara en utan 3 gånger för att leva enkelt, skala av och bygga om mig själv …..

Men här är jag NU!

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om men jag skriver väl det som kommer upp i mig och så får ni gärna ställa frågor eller ge förslag på vad ni är nyfikna på att veta. Både när det gäller Grenada och mig och hur jag tänker och agerar. ( Det sista är en gåta för mig med men jag kan ju alltid försöka förklara, vilket kanske också hjälper mig att veta varför och hur)

Så nu börjar jag och jag säger välkommen till Grenada och till mitt underbart spännande liv där allt är en gåva och en lektion i att se vad jag får energi av och vad som tar energi och hur jag kan förändra mig själv till egentligen allt som jag mår bra av ………men också hur det är att leva utan en plan och utan något fysiskt att komma ”hem ” till. Det skapar mycket funderingar både hos mig själv och de som står mig nära.